Hej!

Jag är inte läkare eller har någon medicinsk utbildning men har försökt att samlat ihop några viktiga  kännetecken  på sjukdomen ankyloserande spondylit. Jag vill lära mig mer om AS och hoppas att det jag nu presenterar kan vara till liten hjälp i sökandet efter mer kunskaper om AS. Vår sjukdom AS är en komplex och komplicerad inflammatorisk ryggsjukdom som kan ge allvarliga komplikationer ju längre sjukdomsförloppet framskrider. Skaffar vi oss kunskaper om detta så kanske vi kan förhindra att det värsta kan drabba oss, det bästa är att vara förberedd och att ha kunskaper om  vår sjukdom ankyloserande spondylit och  hur sjukdomen kan yttra sig.

All information på hemsidan är copyrightskyddad och endast för personligt bruk, om och när det skulle förkomma felaktigheter ansvarar jag inte för dessa.Informationen på denna webbplats bör inte användas som substitut för ett samtal med din läkare. Tala alltid med din läkare angående diagnos och behandling.

 

                                                                                       

                                                                                                                                                 

                                         Vad är Ankyloserande Spondylit?

               AS1.jp.jpg                                         image.axd.3.jpg

    

        

Bilden visar aktiv inflammation i ryggraden. Den andra visar sammanvuxet mellan alla kotor i ryggraden.

Ankyloserande spondylit är en reumatisk, kronisk och progredierande inflammatorisk ryggsjukdom. som angriper ryggraden och SI-lederna (sakroilika-lederna), och även kroppens alla leder kan drabbas.

Ankyloserande spondylit kan också ge inflammation och svullnad i leder, såsom  axelleder, knäleder, fotleder, höftleder. Inflammation i muskel-, ligaments- och senfästen är vanligt förekommande. Detta är dock mycket individuellt, men både kvinnor och män drabbas.

AS kan debutera olika för män och kvinnor. Männens debut verierar från ca 17 år upp till ca 45 års ålder, och kan börja med molande värk och stelhet i ländryggen, höfter och i sätesregionen.

Kvinnor kan debutera med liknande symtom som männen, men vanligt är att vi får molande värk, inflammationer och stelhet i nacken (halsryggen), skuldror, höfter och värk, ömhet  och stelhet i SI-lederna, åldern varierar även här. Det som försvårar diagnosen av kvinnor med AS är, att de skeletala leddestruktionerna och överbroande förbeningar i ryggraden och i SI-lederna inte syns lika tidigt på röntgen som det gör för männen.

AS är en individuell inflammatorisk ryggsjukdom med många ansikten. För oss kvinnor är det dock allmänt känt att vi får ofta diagnosen akyloserande spondylit efter ett långt framskridet sjukdomsförlopp av AS.

En markör för AS är den ärftliga  och genetiska markören HLA-B27. Många som har angripits av AS har en familjehistoria där någon anhörig har AS, inflammatorisk tarmsjukdom eller psoriasis artrit etc. Men trots att många bär på den ärftliga genen HLA-B27 innebär det inte att AS alltid bryter ut, trots att någon i familjen har AS, Reumatoid Artrit eller inflammatorisk tarmsjukdom eller Psoriasis Artrit etc. Ankyloserande Spondylit är en ärftlig reumatisk inflammatorisk sjukdom, ofta är vi som har drabbats även HLA-B27 positiva.                                                                                                                                                             

Ankyloserande spondylit.

Engagerar i första hand det axiala skelettet, ryggraden/kotpelaren, SI-lederna, intervertebrallederna, kostovertebrallederna, kostosternallederna, sternoklavikularlederna, i övergången mellan ligament och kotor. AS ger både ökad ben-nedbrytning och ökad ben -nybildning. Inflammationer ger nedbrytning av ben lokalt runt omkring lederna, men ger också förlust av trabekulärt ben inne i kotkroppar och i de långa rörbenen. När tillväxt av kortikala ben och syndesmofyter bildas, leder detta till ankylos. 

 

Sakroilitis, dvs inflammation i sakroilikalederna räknas som ett kännetecken på att Du har drabbats av ankyloserande spondylit+ annat som jag försöker beskriva här nedan.

 Inflammation i SI-lederna kan vara extremt plågsamt för både kvinnor och män  med AS. Källan till själva smärtorna kan vara svårt att förklara, men ofta värker det på baksidan och framsidan av höfterna,i hela bäckenet, i ljumskarna och i låren. Återigen är ju detta väldigt individuellt, smärtor förvärras om man sitter länge. 

Stegvis, ju längre sjukdomsförloppet fortskrider smälter SI-lederna samman och blir sammanväxta med korsbenet (ett triangelformat ben), och med de högra och vänstra iliaca-benen. Stelheten och rörelseinskränktheten blir då total. 

Ett exempel på detta fenomen går också att läsa om i Läkartidningen, "Visbymannen".

Ett skelettfynd gjordes i början av 1900-talet vid utgrävningar av en medeltida kyrkoruin  på Gotland i Visby, S:t Clemens. Forskarna tror att mannen levde någon gång mellan 900 och 1100 e. Kr. 

Analys gjordes av HLA-B27 med PCR och DNA, därefter konstaterades att mannen hade vår inflammatoriska, reumatiska ryggsjukdom ankyloserande spondylit. Scrolla ner i artikeln från Läkartidningen, så kan Du se intressanta bilder av mannens skelett.

Det finns en originalrapport att läsa om detta skelettfynd: "HLA-B27 sequences identified in a medieval skeleton with ankylosing spondylitis." Av Leden, I, Götherström A, et al. i Ann Rheum Dis 2009; 68: 757-58.

www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleid=13677

 

90%  av oss som har drabbats av AS kan få ny benbildning och då kanske bli sammanvuxna i princip på/i alla skelettets "delar", dessvärre hjälper inte alltid att vara "stay active", men naturligtvis  underlättar det för den sjuke att vara så mycket aktiv som möjligt. Här nedan syns två groteska röntgenbilder av halsryggen som vuxit ihop med bröstryggen och som dessutom gett osteofyter på framsidan av halskotpelaren. Den andra bilden visar hur den kroniskt inflammerade nacken blivit ett stelt paket, bestående av sammanvuxna kotor. Det brukar skämtas om att vi som har AS känns igen på lång håll, för när vi ska gå över t. ex. en gata och kolla så att inga bilar etc., kommer framrusande. Ja, då måste vi vrida på hela kroppen eftersom vi är som stela "porslins katter", de sammanvuxna kotorna i hela kotpelaren gör så att vi måste vrida på hela kroppen för att titta till höger eller till vänster. Stay Active!

                                                                                                                   

                               anky.hals5009.jpg                                    ankylos.ha.jpg

Vid långt framskriden ankyloserande spondylit kan detta ses via DT-röntgen. En skrämmande kotpelare blir synliggjord (även utan kontrast), som uppvisar hur hela kotpelaren  kan ha blivit drabbad av  ny benbildning. Om detta fenomen skrivs det mycket litet om i den vetenskapliga medicinlitteraturen, för att inte tala om bristen på röntgenbilder som visar upp detta fenomen.

                                                                                                                           

Ca 75 % av oss som är drabbade av AS har  inflammation i nacken/halsryggen.

Det kan ta årtionden innan leddestruktioner och skeletala förändringar och sammanväxning mellan kotorna syns på röntgen när det gäller halsryggen/nacken, ofta får vi  kvinnor gå med kronisk och svår värk inte bara i nacken/halsryggen utan också kronisk värk och svår smärta även i skuldror och armar.

                                                              

 Ca 70 -95 % av oss som är drabbade  AS   har inflammation i bröstkorgen/bröstryggen.

                                                                   

 

                                          klassisk bamburygg.jpg                    inflam.bröstrygg.jpg                         bröstryg4007..jpg             

 

Inflammationer i lederna mellan revbenen orsakar inte bara väldigt vilo-och rörelsevärk utan påverkar andningen negativt. Vi kan få andningssvårigheter. Varje andetag gör ont, det går inte att djupandas eller ens flämta utan att vi får extrem värk i hela bröstkorgen. Att nysa eller hosta förvärrar smärtan. Lungkapaciteten minskar katastrofalt, risken är uppenbar för ökad inflammation av de yttre vävnaderna som omger lungorna, som dessutom utökar möjligheten att få fibros. Lunginflammationer är vanligt hos oss som har AS.

 

 90 % av oss som är drabbade av AS har inflammation i den lumbosakrala delen/ländryggssmärta.

                                                         

 

                           kron.inflam.3009.jpg              värk.9000.jpg              värk2.9005jpg

 

 

 Smärtan strålar ut i skinkorna, bäcken, låren och höfterna. Många vaknar tidigt om morgonen med  svår sakral smärta. hela ländryggen och bäcken värker och är ömt, ofta får vi kvinnor dessutom värk i grenen och på insidan av låren, ner mot knäet.
 Den kroniska molande värken och inflammationen från ländryggen påverkar båda benen, vilket kan resultera i extrem vilo-och rörelsevärk som omöjliggör att stå upp och att gå, värken är kännbar även när vi sitter. Det går inte att varken gå uppför eller nedför trappor. Dessutom drabbas de flesta av neurologiska symtom såsom känselbortfall, domningar och stickningar i båda benen. Dessa neurologiska skador kan även ge domningar och känselbortfall inte bara i benen utan även under fötterna.

 

AS är en progredierande sjukdom

AS kan uttrycka sig olika för kvinnor och män, speciellt i början av sjukdomsförloppet. Med eftersom sjukdomen ytterligare sprider sig i hela ryggraden (oftast tar detta mer än 10 år speciellt för oss kvinnor), så blir stelheten, smärtan och rörelseinskränkningarna mycket kännbara. Stelheten, värken  blir stadigt sämre så att vi hindras i det dagliga livet, många bli helt invalidiserade och hamnar i rullstol. Anledningen är att kotorna i ryggraden har blivit  helt ankyloserade, sammanvuxna. AS är en progredierande sjukdom med ständigt ökande kyfos av bröstryggraden, vilket ger oss den karaktäristiska "ihopvikta", eller fällknivs- liknande hållning av kroppen och hyperlordos av halsryggen. Inflammationer, värk, stelhet och sammanväxta kotor i ryggen gör att vi blir inaktiva ju längre sjukdomsförloppet framskrider, vilket resulterar i ökad benskörhet.Taggutskotten och ryggkotor fuserar (växer ihop), då bildas ben-nabbar som växer och som skaver in i nervrötterna på ryggkotorna. De neurologiska symtombilden består av både central påverkan på ryggmärgen och även rotpåverkan, nervutträdesförträngningar med ilande kronisk värk, muskulär svaghet, reflexsvaghet och muskelspasmer.

 BENMÄRGSÖDEM I SAKRUM.

En ovanlig komplikation för oss som har en långt kommen ankyloserande spondylit kan uppkomma och som dessvärre kan vara svårt att diagnostisera. Kan synas tydligare på PET/CT-röntgen.

Sammanhållen skeletal enhet

Inflammationerna i SI-lederna och i ryggraden leder till extremt nedsatt rörlighet, som omöjliggör att böja sig framåt (att bocka), inte heller kan vi böja kroppen bakåt eller sidledes. De sammanvuxna kotorna i kotpelaren gör att vi inte kan vrida enbart på huvudet för att kolla trafiken när vi ska gå över en gata. Vi måste vrida hela kroppen för att kolla om vi kan passera över en gatan.

 Smärtsamt och invalidiserande är också ben-nybildning vid de ställen där musklerna fäster längsmed ryggraden. Det är också förbeningen av de långa ligamenten och ankylos av fasettlederna som gör ryggraden fixerad och ihopväxt till en "sammanhållen enhet". Revbenen blir fixerade till thoraxkotorna genom ankylos av de kostovertebrala lederna.

År 1694 skrev läkaren B. Connor ett klassiskt utlåtande kring ett skelett, där personen hade haft ankyloserande spondylit : "Bröst- och ländryggrad, bäcken och revben bildar en sammanhållen enhet till följd av ligamentförbeningar och ankyloser."

Citat hämtat från Läkartidningen Nr 5 2010 Volym 107. Artikel "Visbymannens" skelett vittnar om svår smärta" av Ido Leden et al.

www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleid=13677

 

Entesiter.

Inflammationer i sen-och ligamentfästen förekommer i hela kroppen, tex häl-och plantarsenor.
 En mycket bra och tydliggörande bild visar hur dessa entesiter förekommer kring bröst-och ländryggraden och kring bäcken och andra kroppsdelar (sidan 11).    http://www.nass.co.uk/download/51e7eae68e9dd

 

Artriter.

Ledinflammation i perifera stora leder såsom höfter, axlar, knän, fotleder, samt även mindre leder. Detta förekommer både hos kvinnor och män. Förutom svår kronisk värk i hela den kroniskt inflammerade ryggraden/skelettet/muskler så drabbas ibland både våra axlar, höfter, knän och fotleder av kroniska artriter. Här nedan syns vänster knä+vänster axel, samt höger knä och höger axel.

 vakne.jpg            vä.axel.jpg      hö.axel.jpg        höknä3009.jpg 

 

AS är en autoimmun sjukdom där kroppen angriper det egna immunförsvaret. Härom forskas det mycket framför allt i USA, där finns över  3  miljoner amerikaner som lider av ankyloserande spondylit.  AS är två till tre gånger vanligare hos män än hos kvinnor.

 

Muskelspasmer i ryggen.

Några enkla förklaringar till muskel spasmer i ryggen och detta mycket smärtsamma fenomen kan inte forskarna ännu visa upp. Det verkar finnas många faktorer som utsätter oss för detta mycket smärtsamma och obehagliga fenomen. Men, eftersom AS är en autoimmun sjukdom som angriper det egna immunförsvaret så verkar det vara så att, inflammationen förstör intilliggande vävnader och att det blir tryck på omkringliggande nervfiber som därmed  orsakar smärta. När inflammationen når in i ryggraden och angriper ligamenten drabbas även omkringliggande muskler, vilket i sin tur orsakar  svåra muskelkramper.

Fatique.

Utmattnings syndrom har blivit ett brett begrepp, men inte för oss som har angripits av AS. För oss som har AS beror denna fatique på de ständigt pågående kroniska inflammationer  och artriter som finns i vår kropp, dessa kroniska inflammationer, svår kronisk värk  och artriter absorberar väldigt mycket kraft och energi. Dessutom tar den kyfotiska ryggen (framåtlutande kroppshållningen) extremt mycket kraft  och energi för att bära upp kroppen och försöka  få en rakryggad kroppshållning.

Anemi.

Blodbrist är ett vanligt förekommande.

Sömnapné.

Stort gissel både för kvinnor och män, som dessutom påverkar nattsömnen negativt, förmodligen påverkas även din vän.

Käkarna. ( läs gärna mera om detta fenomen på www.spondylitis.org)

Ca 10%  av oss som har AS kan ha drabbats av  inflammation och värk i käkarna, ofta misstolkas detta av reumatologer, som tar detta för artros. Men vi som har AS vet att käkarna blir, förutom att vi känner kronisk värk,  extremt stela. Det förekommer att personer med AS har svårt att gapa för att föra maten in i munnen och även har förlorat förmågan att tugga maten. Denna värk  och stelhet och medföljande problem beskrivs av många, att detta är värre än tandvärk med dess  smärta och ilningar. 

Osteoporos.

Ankyloserande spondylit och osteoporos går ofta hand i hand. Dessvärre upptäckts detta inte förrän i långt framskridet stadium av AS, det gäller framför allt för oss kvinnor. Risken för frakturer i skelett är stort, ju äldre vi blir.

Ny svensk avhandling finns i detta ämne att tillgå, som ger klara besked om nya röntgentekniker för att upptäcka osteoporos: Klingberg, Eva. Clinical Study on Osteoporosis in Ankylosing Spondylitis. Abstract. University of Gothenburg. The Sahlgrenska Academy. 2013.

  Cauda Equina Syndrom

Ett  inte ovanligt  neurologiskt förekommande sjukdomstillstånd som drabbar både kvinnor och män i ett framskridet sjukdomsförlopp av AS är att nervtrådarna har angripits av ärrbildning i nedersta delen av ländryggen.  Det här orsakar många problem, inkontinens och avföringsläckage tillhör sjukdomstillståndet 

Hjärt-och kärlsjukdomar.

Hjärt-och kärlsjukdomar har hög frekvens för personer med ankyloserande spondylit, speciellt i ett långt framskridet sjukdomsförlopp  av AS. Aortainsufficiens, klaffläckage och kroniska kärl-inflammationer verkar toppa listan av hjärt-kärlsjukdomar, speciellt för oss kvinnor, men både kvinnor och män kan drabbas av detta. 

Amyloidos.

Denna njursjukdom kan drabba oss alla i ett långt framskridet skede av AS.

Myelopati.

För oss som har ett långt framskridet stadium av ankyloserande spondylit förekommer det att vi drabbas av myelopati, inte bara i halsryggen, bröstryggen utan också i ländryggen. 

Transversell myelit.

Ytterligare en neurologisk komplikation som kan drabba oss som har långt framskidet sjukdomsförlopp av ankyloserande spondylit. Transversell myelit är inflammation i ryggmärgen.

Urinvägsinfektion 

Vi kvinnor kan få ytterligare ett gissel pga vår sjukdom AS, urinvägsinfektioner. Ha god kontakt med Din gynekolog.

Uveitis

Jag har medvetet undvikit att här försöka ge bra övergripande information om uveitis. Jag rekommenderar att läsa vidare om denna plågsamma ögonsjukdom, som är så vanlig men svår att upptäcka. 

 

Fusion /sammanväxt mellan kotor

 

Efter inflammationen i det skadade området i ryggen och SI-lederna  (eller i någon annan del av kroppen), börjar kroppen efter en tid att  vilja läka sig själv. Då bildas just ärrvävnad som erätter den förstörda brosken och ledkapslarna. När denna ärrvävnad är omgiven och täckt av nerver är detta ytterligare en källa till smärtor i och längsmed kotorna i ryggen och i SI-lederna, och i de områden som är angripna av inflammation.

I sena stadiet av  sjukdomsförloppet av AS, övergår ärrvävnad till att bilda ben, vilket leder till fusion (sammanväxning) mellan kotorna i ryggraden, så sker även i SI-lederna.

                                                                                                                                                                                    

 Vi som har drabbats av sjukdomen ankyloserande spondylit kan förutom kronisk inflammation i ryggkotornas leder (och även andra perifera leder), även ha mer uttalade s k specifika besvär, sjukdomar och värk i ländryggen. Komplikationer, problem och värk i ländryggen är individuella fenomen som kan drabba oss alla på olika sätt, mycket kanske beroende på hur långt sjukdomsförloppet i sjukdomen AS har framskridit.
De s k "specifika besvär" som det kallas, ingår diskbråck, spinal stenos, kotkompresseioner, kotglidning etc., kort sagt dessa specifika besvär är utredda (förutom AS) och diagnostiserade av specialiter och även väl verifierade genom X-ray, MR- och DT -röntgen och kanske även PET/CT-scan med isotop och kontrast.
                                                                                                         
                                     Ländryggen, lumbal spinal stenos och kronisk inflammation.

 

 

                                                                          länd.spinal stenos.jpg


 
Lumbal spinal stenos anses vara en av de vanligaste ryggsjukdomarna, men för oss som dessutom har en kronisk inflammatorisk ryggsjukdom (AS) är denna lumbala spinala stenosen en ytterligare belastning för ländryggen.
"Spinalkanalens avsmalnande och förträngning beror delvis på hypertrofi av ligamentum flavum i ländryggen. Hypertrofi anses bero på ackumulering av ärrvävnad i ligamentet. Denna ärrvävnad utvecklas  efter inflammation i ländryggen. Denna förtjockade och fibrosliknande ärrvävnad som uppstår efter en inflammation i ryggradens ligament kan sedan trycka  kroniskt och konstant på och omkring ryggmärgen och spinalkanalen och på nervrötterna i hela ryggraden."

Citat från : Sairyo K, Biyani A, et al.(2007) Lumbar Ligamentum Flavum Hypertrophy Is Due to Accumulation of Inflammation-Reladet Scar Tissue. Spine, Volume 32(11), May 2007, ppg E340-E347.
Härom forskas det mycket av ledande reumaforskare inom vår sjukdom Ankyloserande Spondylit i USA.
Se : www.spondylitis.org
 
 Lumbal spinal stenos i kombination med ankyloserande spondylit ger oss drabbade många besvär, inte bara i form av kronisk värk utan att det också kan omöjliggöra promenader, och att vara "stay active" i alla dess former. Kombinationen i sig kan ge invaliditet, då "tryck och engagemang av nervrötterna" tillsammans med ankylos (sammanväxningar i ryggraden/ländryggen) gör det omöjligt att ens gå en kortare sträcka.

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                              
                                                 Ländryggen och diskbråck


Intraspongiösa diskhernieringar och Schmoris impressioner. Detta innebär att diskarna i ländryggen blir låga och fungerar inte. Kärnan i disken har nämligen vandrat upp i kotan ovanför.
Dessa situationer gör så att disken plattas till och buktar ut i spinalkanalen, i en diskbuktning bakåt (dorsalt), detta i sin tur retar ryggnerverna och skadar dem. Nerverna är skyddade av en säck som kallas durasäcken, om en diskbuktning når ända in till nerverna i durasäcken, orsakar detta mycket svår vilosmärta, men även svår rörelsesmärta.
Ett flertal diskar har spruckit bakåt, dvs ett diskbråck har bildats.
Disken har gått sönder och har hamnat snett bakåt, vilket i praktiken innebär trängsel i laterala recessen, dvs där nerverna lämnar spinalkanalen genom sidohålen. Har man otur kan en s k ventral glidning av kotorna i ländryggen ske, vilket innebär att kotorna sitter inte fast där de ska vara utan börjar glida framåt.
 
                                                            
                                                                           Baastrup syndrom

 

                                                                       baastrup.0907.jpg


En icke okänd sjukdom i ländryggen  kallas Baastrup syndrom eller Kissing Spine, som innebär att två spinalutskott i ländryggen skavar mot varandra. Det gör ont vid varje försök till att  ens böja eller vrida ryggen.
Ankylos av ländryggen och SI-lederna.
Det som händer om man har otur, är att det blir ankylos, dvs sammanväxning mellan ländryggen som har sjukit ner i bäckenet och som sedan bildar en enhetlig och sammanhållande enhet, dvs ankylos av bäcken och SI-lederna. Till slut bildar hela kotpelaren en enda sammanhängande enhet, från översta nack kotan till nedersta kotan.
Dessutom kan "Medulla och conus sjunka ner i höjd med Tn12-L1", dvs ländryggen har sjukit ner och mer eller mindre kilats fast i bäckenet, dettakan ses med blotta ögat på vissa röntgenbilder.    

 

                                                                     
Läs gärna artikel i Läkartidningen med bilder angående sakroilitis och ankylos:
www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleid=13677   

                       
 De neurologiska symtom som kan bli konsekvensen av vår reumatiska, inflammatoriska ryggsjukdom Ankyloserande Spondylitt, är kronisk värk i ländryggen, känselbortfall, stickningar, nervsmärtor, ilningar, domningar och kramp som går ner i benen, domningar och kramp kan förekomma även i fötterna. Detta omöjliggör alla former av  att vara "stay-active", det går inte ens att gå en kortare promenad. Sträckan blir i bästa fall 5-7 meter.


 Ytterligare  fenomen kan uppstå för den som har drabbats av AS, för det första så har den femte ländryggskotan vuxit in i sakrum.  Här finna ingen hjälp att få!

 

                                                                                     kotan in sakrum.jpg    

För det andra så kan det också bildas en cysta i benmärgen/ryggraden/ländryggen, denna trycker på alla nerver som finns i hela ländryggen/bäcken/höfter etc., ända ner i tårna. Du kan inte gå, bena bär Dig inte. kronisk värk i benen, bortdomnade ben, ilningar och supersvullna, värkande ben.

 

                                                                                    PET.cysta.jpg

                                                                                                 

 

Vill Du ha fantastiskt bra och sammanfattande information om vår sjukdom Ankyloserande spondylit, så kan jag varmt rekommendera medlemskap i Spondylitis Assocciation of America (www.spondylitis.org). Om Du blir medlem kan Du ladda ner fantastiskt bra info om AS med rikt bildmaterial!

 Känner Du igen Dig i bilden nedan? Hur ska man som patient förklara alla dessa möjliga (och ibland omöjliga) symtom för en läkare? Risk är att patienten inte blir tagen på allvar,  inte sant... Bilden nedan är från  Spondylitis Association of America.

www.spondylitis.org

 

                                                               AS gubben.jpg

                                                                                                   

                                                 Medicinska artiklar


Jin-Oh Park, Byung Ho Lee et.al. (2013) Inflammatory Cytokines Induce Fibrosis and Ossification of Human Ligamentum Flavum Cells. J Spinal Disord Tech, Volume 26, Number 1, february 2013.
Bion, JH. Vries MK. et al. (2009) Discovertevral (Andersson) lesion of the spine in anlylosing spondylitis revisted. Clinical Rheumatology 28; 8: 883-892.


Chieh-Tsai Wu, Shih-Tseng Lee (1998) Spinal Epidural Hematoma and Ankylosing Spondylitis. J of Trauma 1998. 44;3: 558-561.


Shaw PJ, Allcutt DA. et al. (1990) Cauda equina syndrome associated qith multiple lumbar arachnoid cysts in ankylosing spondylitis: improvement following surgical therapy. J Neurolog Psychiatry 53: 1076-1079.


MItchell MJ, Saroris DJ.  (1990) et al. Cauda equina syndrome complicating ankylosing spondylitis. Radiology 175: 521-525.


Confavreux C, Larbre JP. et al (1991) Cerebrospinal fluid dynamiscs in the tardive equin syndrome of ankylosing spondylitis. Ann Neurol 29: 221-223.


Helms CA. (1982) CT of the lumbar spine:stenosis and arthrosis. Comput Radiol 1982; 6: 359-369.


Naylor, A. ( 1979) Factors in the development of the spinal stenosis syndrome. J Bone Joint Surg Br. 1979; 61: 306-309.
Yoshida M, Shima K. et al (1992) Hypertrophied ligamentum flavum in lumbar spinal canal stenosis.  Spine 1992; 17: 1353-1360.


Kirkaldy-Willis WH et.al. (1974) Lumbar spinal stenosis. Clin Orthop 1974; 99: 30-50.


Ono K, Yonenobu K, et al. (1999) Pathology od ossification of the posterior longitudinal ligament and ligamentum flavum. Clin Ortop 1999 ; 359: 18-26.


Ugarriza LF, Cabezudo JM et.al.(2001) Cord compression secondary to cervical disc herniation associated with calcification of the ligamentum flavum. Neurosurgery, 2001; 48: 673-676.


Shekhar KS. et al. MRI features of lumbar interspinous bursitis (Baastrup´s). Published: 2013. Mar.25 (Case 10842) Musculoskeletal System. EURO RAD. Radiological Case Database.
Paul D, Clifford MD. (2007) Baastrup Disease. American Journal of Orthopedics. 2007; 36 (10): 560-561.

 

                                                                           

Slobodin G, Rosner I, Odeh M. Bone formation in ankylosing spondylitis. Arthritis 2013 Mar 02;1 (1):7.

Chen HA, Chen CH, Lin YJ. Association of bone morphogenic proteins with spinal fusion in ankylosing spondylitis. Journ. of Rheumatol. 2010 Oct; 37 (10): 2126-32.

Heuft-Dorenbosch, L. et al. The Maastrich Ankylosing Spondylitis Enthesitis Score (MASES) for assessing enthesitis in patient with axial SpA. Ann Rheum Dis 2003; 62: 127-32.

McGonagle, D. et al. Enthesitis and Enthesiopathy. Topical Reviews, Autumn 2009, 14.

Kushwaha, S.S. et al. (1992) Cauda equina syndrome associated with ankylosing spondylitis in a female. Postgraduate Medical Journal, June 1992, 68 (800): 485-486.

Mitchell MJ, Sartoris DJ, Moody D et al. (1990) Cauda equina syndrome complicating ankylosing spondylitis. Radiology 175: 521-525.

Oh DH, Jun JB, Kim HT, et al. (2001) Transverse myelitis in a patient with longstandning ankylosing spondylitis. Clin Exp Rheumatol 19:195-196.

Lee MLH, Waters DJ. Neurological complication of ankylosing spondylitis. Br Med J 1:798 CrossRef.

Kouyoumdjian, P. Guerin C. Schaelderle, G. et al. (2012)  Fracture of the lower cervical spine in patients with ankylosing spondylitis. Orthopaedics & Traumatology: Surgery & Research 98: 5, 543-551.

Orndorff, D. Samartzis D. et al. (2006) Traumatic fracture-dislocation of C5 and C6....

The Spine Journal 6:1, 55-60.

Eman M. Khedr, S. et al. (2009) Neurological complications of ankylosing spondylitis.

Rheumatology International 29:9, 1031-1040.

Maksymowych, W.P.  et al (2006) Imaging in ankylosing spondylitis.

BEST Practice&Research Clinical Rheumatology Vol. 20. N0.3. pp 507-519.

Braun, J. et al. (2007)  Ankylosing spondylitis . Lancet 2007; 369: 1379-90.

Tucker CR, Fowles RE. et al.(1982) Aortitis in ankylosing spondylitis... Am J Cardiol 1982; 49: 680-6.

Qaiyumi S, Zubair UH. et al. (1985) Seronegative spondyloarthropathies in lone aortic insufficiency. Arch Intern Mae 1985; 145 : 822-4.

O`Neill TW . (1992)The heart in ankylosing spondylitis. Ann Rheuma Dis 1992 ; 51: 705-6.

Graham, DC. et al. (1958) The Carditis and aortitis of ankylosing spondylitis. Bull Rheum Dis 1958 ;9: 171-4.

Brewerton DA, Hart FD. et al. (1973) Ankyloring spondylitis and HLA-B27 . Lancet 1973;1: 904-7.

Gran JT, Husby G. (1990) Ankylosing spondylitis in women. Semin Arthritis Rheuma 1990; 19: 303-12.

Stamp Lisa, Lambie, Neil. et.al(2000) HLA-B27 Associated Spondyloarthropathy and Severe Ascending Aortitis. J of Rheumathology 2000; 27:8.

Cheng, B. Dahe, Li. et al. (2012) Association of ankylosing spondylitis with HLA-B27 and ERAP1: Pathogenic role of antigenic peptide. Medical Hypoteses 80 (2013) 36-38.

Ward MM, Weisman MH. et al. (2005) Risk factors for functional limitations in patients with long-standing ankylosing spondylitis. Arthritis Rheum 2005 ;53: 710-7.

Lopez-Larrea, Carlos, ed. (2009) Molecular Mechanisms of Spondyloarthropathies.(Springer Science+Buisness Media, LLC Landes Bioscience).

Klingberg Eva  (2013) Clinical Study on Osteoporosis in Ankylosing Spondylitis. Abstract. University of Gothenburg, The Sahlgrenska Academy 2013. ISBN: 978-91-628-8618-9.

 

 

                                                                Medicinska artiklar hals-och  bröstrygg

 

Pedosa, I. et.al. (2002) Cervical spine fractures in ankylosing spondylitis: MR findings. Emergency Radiology (2002) 9:38-42.
Harrop JS, Sharan A. et al.(2005) Failure Imaging to Detect a Cervical Fracture in a Patient with Ankylosing Spondylitis. Spine 2005; 13:81-84.


Fox MW, Onofrio BM. et al.(1993) Neurological Complications of Ankylosing Spondylitis. J neurosurgery 1993; 78: 871-878.


Vasse D, Feldtkeller E. et al. (2004) Clinical Vertebral Fractures in Patients with Ankylosing Spondylitis. J Rheumatology 2004 ;31: 1981-1985.


Hitchon PW, From AM. et al.(2002) Fractures of the Thoracolumbar Spine Complicating Ankylosing Spondylitis. J Neurosurgery 2002; 97: 218-222.


Wang YF, Teng MM. et al (2005) Imaging Manifestations of Spinal Fractures in Ankylosing Spondylitis. Am J Neurosurgery 2005; 26: 2067-2076.


White AA, Panjabi MM. et al.(1978) Kinematics of the Spine. Article in Clinical Biomechanics of the Spine. Philadelphia. PA: JB Lippincott. 1978:87-125.


Matsunaga S, Kukita K. et al. (1996). Pathogenesis of myelopathy in patients with ossification of the posterior longitudinal ligament. J Neurosurgery 96 (Suppl): 168-172.


Harsh GR IV, Syoert GW. et al.(1987) cervical spine stenosis secondary to ossification of the posterior longutudinal ligament. J Neurosurgery 1987 ; 67: 349-357.


Ljung L, Délia Forsblad H. et al. (2012) Kardiovaskulär risk bör skattas regelbundet vid inflammatorisk systemsjukdom. Läkartidningen 2012 Nr 1-2 volym 109.

 

 

                                                                Några länkar...

 

 

www.niams.nih.gov/Health_Info/Ankylosing_Spondylitis/ankylosing_spondylitis_ff.asp

 

www.mayoclinic.com/health/sacroiliitis/DS00726

 

 www.niams.nih.gov/default.asp

 

www.niams.nih.gov/Health_Info/Ankylosing_Spondylitis/

 

www.mayoclinic.com/health/ankylosing-spondylitis/DS00483/DSECTION=symptoms

 

www.myelitis.org

 

www.rheumatology.org/Practice/Clinical/Patients/Diseases_And_Condictions/Spondylarthritis_(Spondylarthropathy)/

 

www.edoctoronline.com

 

www.nass.co.uk

 

www.anatomyexpert.com

 

www.ema.europa.eu

 

www.netdoktorpro.se

 

www.privatmedicin.se

 

 

 

 

 

 

 

 

                                                                  

 

 

 

 

 

                                                   Jag rekommenderar Din Studio