Hej!

Jag är inte läkare eller har någon medicinsk utbildning men har försökt att samlat ihop några viktiga  kännetecken  på sjukdomen ankyloserande spondylit. Jag vill lära mig mer om AS och hoppas att det jag nu presenterar kan vara till liten hjälp i sökandet efter mer kunskaper om AS. Vår sjukdom AS är en komplex och komplicerad inflammatorisk ryggsjukdom som kan ge allvarliga komplikationer ju längre sjukdomsförloppet framskrider. Skaffar vi oss kunskaper om detta så kanske vi kan förhindra att det värsta kan drabba oss, det bästa är att vara förberedd och att ha kunskaper om  vår sjukdom ankyloserande spondylit och  hur sjukdomen kan yttra sig.

All information på hemsidan är copyrightskyddad och endast för personligt bruk, om och när det skulle förkomma felaktigheter ansvarar jag inte för dessa.Informationen på denna webbplats bör inte användas som substitut för ett samtal med din läkare. Tala alltid med din läkare angående diagnos och behandling.

 

                                                                                       

                                                                                                                                                 

                        Vad är Ankyloserande Spondylit?

                                                               As1.jpg.jpg

Ankyloserande spondylit är en reumatisk, kronisk och progredierande inflammatorisk ryggsjukdom. som angriper ryggraden och SI-lederna (sakroilika-lederna).

Ankyloserande spondylit kan också ge inflammation och svullnad i leder, såsom  axelleder, knäleder, fotleder, höftleder. Inflammation i muskel-, ligaments- och senfästen är vanligt förekommande. Detta är dock mycket individuellt, men både kvinnor och män drabbas.

När bilddiagnostik uppvisar  begynnande leddestruktioner i SI-lederna eller begynnande sammanväxning (ankylos) i dessa leder, och begynnande sammanväxning mellan kotorna i ryggraden benämns denna sjukdom för ankyloserande spondylit. För män kan detta synas tidigare än för oss kvinnor, det kan ta mer än 10-15  år för oss kvinnor innan detta syns på röntgen.

AS kan debutera olika för män och kvinnor. Männens debut verierar från ca 17 år upp till ca 45 års ålder, och kan börja med molande värk och stelhet i ländryggen, höfter och i sätesregionen.

Kvinnor kan debutera med liknande symtom som männen, men vanligt är att vi får molande värk, inflammationer och stelhet i nacken (halsryggen), skuldror, höfter och värk, ömhet  och stelhet i SI-lederna, åldern varierar även här. Det som försvårar diagnosen av kvinnor med AS är, att de skeletala leddestruktionerna och överbroande förbeningar i ryggraden och i SI-lederna inte syns lika tidigt på röntgen som det gör för männen.

AS är en individuell inflammatorisk ryggsjukdom med många ansikten. För oss kvinnor är det dock allmänt känt att vi får ofta diagnosen akyloserande spondylit efter ett långt framskridet sjukdomsförlopp av AS.

En markör för AS är den ärftliga  och genetiska markören HLA-B27. Många som har angripits av AS har en familjehistoria där någon anhörig har AS, inflammatorisk tarmsjukdom eller psoriasis artrit etc. Men trots att många bär på den ärftliga genen HLA-B27 innebär det inte att AS alltid bryter ut, trots att någon i familjen har AS eller inflammatorisk tarmsjukdom eller psoriasis artrit etc.

Ankyloserande Spondylit är en ärftlig reumatisk inflammatorisk sjukdom, ofta är vi som har drabbats även HLA-B27 positiva.           

                                                                                                                                                                

Ankyloserande spondylit.

Engagerar i första hand det axiala skelettet, ryggraden/kotpelaren, SI-lederna, intervertebrallederna, kostovertebrallederna, kostosternallederna, sternoklavikularlederna, i övergången mellan ligament och kotor. AS ger både ökad ben -nedbrytning och ökad ben -nybildning. Inflammationer ger nedbrytning av ben lokalt runt omkring lederna, men ger också förlust av trabekulärt ben inne i kotkroppar och i de långa rörbenen. När tillväxt av kortikala ben och syndesmofyter bildas, leder detta till ankylos.

 

 Ny benbildning på kotkropparna i kotpelaren, men också tillväxt av bennabbar mellan kotorna och i perifera leder.

Vid långt framskriden ankyloserande spondylit kan detta ses via DT-röntgen. En skrämmande kotpelare blir synliggjord (även utan kontrast), som uppvisar hur hela kotpelaren  kan ha blivit drabbad av  ny benbildning. Om detta fenomen skrivs det mycket litet om i den vetenskapliga medicinlitteraturen, för att inte tala om bristen på röntgenbilder som visar upp detta fenomen.

                                      ankylos.bäcken                                      bäcken ihopväxt

Ca 75 % av oss som är drabbade av AS har  inflammation i nacken/halsryggen.

Det kan ta årtionden innan leddestruktioner och skeletala förändringar och sammanväxning mellan kotorna syns på röntgen när det gäller halsryggen/nacken, ofta får vi  kvinnor gå med kronisk och svår värk inte bara i nacken/halsryggen utan också kronisk värk och svår smärta även i skuldror och armar.

 

 Ca 70 % av oss som är drabbade  AS   har inflammation i bröstkorgen/bröstryggen.

 

Inflammationer i lederna mellan revbenen orsakar inte bara väldigt vilo-och rörelsevärk utan påverkar andningen negativt. Vi kan få andningssvårigheter. Varje andetag gör ont, det går inte att djupandas eller ens flämta utan att vi får extrem värk i hela bröstkorgen. Att nysa eller hosta förvärrar smärtan. Lungkapaciteten minskar katastrofalt, risken är uppenbar för ökad inflammation av de yttre vävnaderna som omger lungorna, som dessutom utökar möjligheten att få fibros. Lunginflammationer är vanligt hos oss som har AS.

 

 90 % av oss som är drabbade av AS har inflammation i den lumbosakrala delen/ländryggssmärta.

 Smärtan strålar ut i skinkorna, bäcken, låren och höfterna. Många vaknar tidigt om morgonen med  svår sakral smärta. hela ländryggen och bäcken värker och är ömt, ofta får vi kvinnor dessutom värk i grenen och på insidan av låren, ner mot knäet.
 Den kroniska molande värken och inflammationen från ländryggen påverkar båda benen, vilket kan resultera i extrem vilo-och rörelsevärk som omöjliggör att stå upp och att gå, värken är kännbar även när vi sitter. Det går inte att varken gå uppför eller nedför trappor. Dessutom drabbas de flesta av neurologiska symtom såsom känselbortfall, domningar och stickningar i båda benen. Dessa neurologiska skador kan även ge domningar och känselbortfall inte bara i benen utan även under fötterna.

100 % av oss som är drabbade av AS har sakroilitis, inflammation i sakroilikalederna.

  

                                           Si/Sacroilitis                                          

 

Inflammation i SI-lederna kan vara extremt plågsamt för både kvinnor och män. Källan till själva smärtan kan vara svår att förklara, men ofta värker det på baksidan av höfterna, i ljumskarna och i låren. Smärtan blir värre vid gående och stående men kan förbättras när man ligger ner.    Inflammation och artrit i SI-lederna kan  även orsaka brännande smärta i bäckenet. Stegvis, ju längre sjukdomsförkoppet fortskrider smälter SI-lederna samman och blir sammanväxa med korsbenet (ett trangelformat ben) och de högra och vänstra iliaca-benen. Stelheten  och rörelseinskränktheten är då total.

AS är en progredierande sjukdom

AS kan uttrycka sig olika för kvinnor och män, speciellt i början av sjukdomsförloppet. Med eftersom sjukdomen ytterligare sprider sig i hela ryggraden (oftast tar detta mer än 10 år speciellt för oss kvinnor), så blir stelheten, smärtan och rörelseinskränkningarna mycket kännbara. Stelheten, värken  blir stadigt sämre så att vi hindras i det dagliga livet, många bli helt invalidiserade och hamnar i rullstol. Anledningen är att kotorna i ryggraden har blivit  helt ankyloserade, sammanvuxna. AS är en progredierande sjukdom med ständigt ökande kyfos av bröstryggraden, vilket ger oss den karaktäristiska "ihopvikta", eller fällknivs- liknande hållning av kroppen och hyperlordos av halsryggen. Inflammationer, värk, stelhet och sammanväxta kotor i ryggen gör att vi blir inaktiva ju längre sjukdomsförloppet framskrider, vilket resulterar i ökad benskörhet.Taggutskotten och ryggkotor fuserar (växer ihop), då bildas ben-nabbar som växer och som skaver in i nervrötterna på ryggkotorna. De neurologiska symtombilden består av både central påverkan på ryggmärgen och även rotpåverkan, nervutträdesförträngningar med ilande kronisk värk, muskulär svaghet, reflexsvaghet och muskelspasmer.

 

Sammanhållen skeletal enhet

Inflammationerna i SI-lederna och i ryggraden leder till extremt nedsatt rörlighet, som omöjliggör att böja sig framåt (att bocka), inte heller kan vi böja kroppen bakåt eller sidledes. De sammanvuxna kotorna i kotpelaren gör att vi inte kan vrida enbart på huvudet för att kolla trafiken när vi ska gå över en gata. Vi måste vrida hela kroppen för att kolla om vi kan passera över en gatan.

 Smärtsamt och invalidiserande är också ben-nybildning vid de ställen där musklerna fäster längsmed ryggraden. Det är också förbeningen av de långa ligamenten och ankylos av fasettlederna som gör ryggraden fixerad och ihopväxt till en "sammanhållen enhet". Revbenen blir fixerade till thoraxkotorna genom ankylos av de kostovertebrala lederna.

År 1694 skrev läkaren B. Connor ett klassiskt utlåtande kring ett skelett, där personen hade haft ankyloserande spondylit : "Bröst- och ländryggrad, bäcken och revben bildar en sammanhållen enhet till följd av ligamentförbeningar och ankyloser."

Citat hämtat från Läkartidningen Nr 5 2010 Volym 107. Artikel "Visbymannens" skelett vittnar om svår smärta" av Ido Leden et al.

www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleid=13677

 

Entesiter.

Inflammationer i sen-och ligamentfästen förekommer i hela kroppen, tex häl-och plantarsenor.
 En mycket bra och tydliggörande bild visar hur dessa entesiter förekommer kring bröst-och ländryggraden och kring bäcken och andra kroppsdelar (sidan 11).    http://www.nass.co.uk/download/51e7eae68e9dd

 

Artriter.

Ledinflammation i perifera stora leder såsom höfter, axlar, knän, fotleder, samt även mindre leder. Detta förekommer både hos kvinnor och män.

 

 I Sverige har ca 0,1-0,5 % av befolkningen drabbats av AS,  i USA finns mer än 2,7 miljoner människor som har drabbats av AS

AS är en autoimmun sjukdom där kroppen angriper det egna immunförsvaret. Härom forskas det mycket framför allt i USA, där finns över 2,7 miljoner amerikaner som lider av ankyloserande spondylit.  AS är två till tre gånger vanligare hos män än hos kvinnor.

 

Muskelspasmer i ryggen.

Några enkla förklaringar till muskel spasmer i ryggen och detta mycket smärtsamma fenomen kan inte forskarna ännu visa upp. Det verkar finnas många faktorer som utsätter oss för detta mycket smärtsamma och obehagliga fenomen. Men, eftersom AS är en autoimmun sjukdom som angriper det egna immunförsvaret så verkar det vara så att, inflammationen förstör intilliggande vävnader och att det blir tryck på omkringliggande nervfiber som därmed  orsakar smärta. När inflammationen når in i ryggraden och angriper ligamenten drabbas även omkringliggande muskler, vilket i sin tur orsakar  svåra muskelkramper.

 

Fatique.

Utmattnings syndrom har blivit ett brett begrepp, men inte för oss som har angripits av AS. För oss som har AS beror denna fatique på de ständigt pågående kroniska inflammationer  och artriter som finns i vår kropp, dessa kroniska inflammationer, svår kronisk värk  och artriter absorberar väldigt mycket kraft och energi. Dessutom tar den kyfotiska ryggen (framåtlutande kroppshållningen) extremt mycket kraft  och energi för att bära upp kroppen och försöka  få en rakryggad kroppshållning.

Anemi.

Blodbrist är ett vanligt förekommande.

Sömnapné.

Stort gissel både för kvinnor och män, som dessutom påverkar nattsömnen negativt, förmodligen påverkas även din vän.

Käkarna.

Ca 10%  av oss som har AS kan ha drabbats av  inflammation och värk i käkarna, ofta misstolkas detta av reumatologer, som tar detta för artros. Men vi som har AS vet att käkarna blir, förutom att vi känner kronisk värk,  extremt stela. Det förekommer att personer med AS har svårt att gapa för att föra maten in i munnen och även har förlorat förmågan att tugga maten. Denna värk  och stelhet och medföljande problem beskrivs av många, att detta är värre än tandvärk med dess  smärta och ilningar. 

Osteoporos.

Ankyloserande spondylit och osteoporos går ofta hand i hand. Dessvärre upptäckts detta inte förrän i långt framskridet stadium av AS, det gäller framför allt för oss kvinnor. Risken för frakturer i skelett är stort, ju äldre vi blir.

Ny svensk avhandling finns i detta ämne att tillgå, som ger klara besked om nya röntgentekniker för att upptäcka osteoporos: Klingberg, Eva. Clinical Study on Osteoporosis in Ankylosing Spondylitis. Abstract. University of Gothenburg. The Sahlgrenska Academy. 2013.

 

  Cauda Equina Syndrom

Ett  inte ovanligt  neurologiskt förekommande sjukdomstillstånd som drabbar både kvinnor och män i ett framskridet sjukdomsförlopp av AS är att nervtrådarna har angripits av ärrbildning i nedersta delen av ländryggen.  Det här orsakar många problem, inkontinens och avföringsläckage tillhör sjukdomstillståndet.

 

Hjärt-och kärlsjukdomar.

Hjärt-och kärlsjukdomar har hög frekvens för personer med ankyloserande spondylit, speciellt i ett långt framskridet sjukdomsförlopp  av AS. Aortainsufficiens, klaffläckage och kroniska kärl-inflammationer verkar toppa listan av hjärt-kärlsjukdomar, speciellt för oss kvinnor, men både kvinnor och män kan drabbas av detta. 

Amyloidos.

Denna njursjukdom kan drabba oss alla i ett långt framskridet skede av AS.

Myelopati.

För oss som har ett långt framskridet stadium av ankyloserande spondylit förekommer det att vi drabbas av myelopati, inte bara i halsryggen, bröstryggen utan också i ländryggen. 

Transversell myelit.

Ytterligare en neurologisk komplikation som kan drabba oss som har långt framskidet sjukdomsförlopp av ankyloserande spondylit. Transversell myelit är inflammation i ryggmärgen.

 

Urinvägsinfektion 

Vi kvinnor kan få ytterligare ett gissel pga vår sjukdom AS, urinvägsinfektioner. Ha god kontakt med Din gynekolog.

Uveitis

Jag har medvetet undvikit att här försöka ge bra övergripande information om uveitis. Jag rekommenderar att läsa vidare om denna plågsamma ögonsjukdom, som är så vanlig men svår att upptäcka. 

 

Fusion /sammanväxt mellan kotor

 

Efter inflammationen i det skadade området i ryggen och SI-lederna  (eller i någon annan del av kroppen), börjar kroppen efter en tid att  vilja läka sig själv. Då bildas just ärrvävnad som erätter den förstörda brosken och ledkapslarna. När denna ärrvävnad är omgiven och täckt av nerver är detta ytterligare en källa till smärtor i och längsmed kotorna i ryggen och i SI-lederna, och i de områden som är angripna av inflammation.

I sena stadiet av  sjukdomsförloppet av AS, övergår ärrvävnad till att bilda ben, vilket leder till fusion (sammanväxning) mellan kotorna i ryggraden, så sker även i SI-lederna.

 

 Här nedan finns en unik röntgenbild av halsryggen som drabbats av ligamentförbening med sammanväxning av kotpelaren.

Det är detta som drabbar oss som har en långt framskriden ankyloserande spondylit, som till slut bildar en enda enhet, dvs  sammanväxning av hela kotpelaren, från halsryggen ända ner till nedersta kotan i kotpelaren.

                                                             

                                    anky                               ankylos.hals

 

                    

Referenser

www.niams.nih.gov/Health_Info/Ankylosing_Spondylitis/ankylosing_spondylitis_ff.asp

www.mayoclinic.com/health/sacroiliitis/DS00726

 www.niams.nih.gov/default.asp

www.niams.nih.gov/Health_Info/Ankylosing_Spondylitis/

www.mayoclinic.com/health/ankylosing-spondylitis/DS00483/DSECTION=symptoms

www.myelitis.org

www.rheumatology.org/Practice/Clinical/Patients/Diseases_And_Condictions/Spondylarthritis_(Spondylarthropathy)/

www.edoctoronline.com

www.nass.co.uk

www.anatomyexpert.com

www.ema.europa.eu

www.netdoktorpro.se

www.privatmedicin.se

 www.svenskreumatologi.se

 

Medicinska artiklar

Slobodin G, Rosner I, Odeh M. Bone formation in ankylosing spondylitis. Arthritis 2013 Mar 02;1 (1):7.

Chen HA, Chen CH, Lin YJ. Association of bone morphogenic proteins with spinal fusion in ankylosing spondylitis. Journ. of Rheumatol. 2010 Oct; 37 (10): 2126-32.

Heuft-Dorenbosch, L. et al. The Maastrich Ankylosing Spondylitis Enthesitis Score (MASES) for assessing enthesitis in patient with axial SpA. Ann Rheum Dis 2003; 62: 127-32.

McGonagle, D. et al. Enthesitis and Enthesiopathy. Topical Reviews, Autumn 2009, 14.

Kushwaha, S.S. et al. (1992) Cauda equina syndrome associated with ankylosing spondylitis in a female. Postgraduate Medical Journal, June 1992, 68 (800): 485-486.

Mitchell MJ, Sartoris DJ, Moody D et al. (1990) Cauda equina syndrome complicating ankylosing spondylitis. Radiology 175: 521-525.

Oh DH, Jun JB, Kim HT, et al. (2001) Transverse myelitis in a patient with longstandning ankylosing spondylitis. Clin Exp Rheumatol 19:195-196.

Lee MLH, Waters DJ. Neurological complication of ankylosing spondylitis. Br Med J 1:798 CrossRef.

Kouyoumdjian, P. Guerin C. Schaelderle, G. et al. (2012)  Fracture of the lower cervical spine in patients with ankylosing spondylitis. Orthopaedics & Traumatology: Surgery & Research 98: 5, 543-551.

Orndorff, D. Samartzis D. et al. (2006) Traumatic fracture-dislocation of C5 and C6....

The Spine Journal 6:1, 55-60.

Eman M. Khedr, S. et al. (2009) Neurological complications of ankylosing spondylitis.

Rheumatology International 29:9, 1031-1040.

Maksymowych, W.P.  et al (2006) Imaging in ankylosing spondylitis.

BEST Practice&Research Clinical Rheumatology Vol. 20. N0.3. pp 507-519.

Braun, J. et al. (2007)  Ankylosing spondylitis . Lancet 2007; 369: 1379-90.

Tucker CR, Fowles RE. et al.(1982) Aortitis in ankylosing spondylitis... Am J Cardiol 1982; 49: 680-6.

Qaiyumi S, Zubair UH. et al. (1985) Seronegative spondyloarthropathies in lone aortic insufficiency. Arch Intern Mae 1985; 145 : 822-4.

O`Neill TW . (1992)The heart in ankylosing spondylitis. Ann Rheuma Dis 1992 ; 51: 705-6.

Graham, DC. et al. (1958) The Carditis and aortitis of ankylosing spondylitis. Bull Rheum Dis 1958 ;9: 171-4.

Brewerton DA, Hart FD. et al. (1973) Ankyloring spondylitis and HLA-B27 . Lancet 1973;1: 904-7.

Gran JT, Husby G. (1990) Ankylosing spondylitis in women. Semin Arthritis Rheuma 1990; 19: 303-12.

Stamp Lisa, Lambie, Neil. et.al(2000) HLA-B27 Associated Spondyloarthropathy and Severe Ascending Aortitis. J of Rheumathology 2000; 27:8.

Cheng, B. Dahe, Li. et al. (2012) Association of ankylosing spondylitis with HLA-B27 and ERAP1: Pathogenic role of antigenic peptide. Medical Hypoteses 80 (2013) 36-38.

Ward MM, Weisman MH. et al. (2005) Risk factors for functional limitations in patients with long-standing ankylosing spondylitis. Arthritis Rheum 2005 ;53: 710-7.

Lopez-Larrea, Carlos, ed. (2009) Molecular Mechanisms of Spondyloarthropathies.(Springer Science+Buisness Media, LLC Landes Bioscience).

 

Klingberg Eva  (2013) Clinical Study on Osteoporosis in Ankylosing Spondylitis. Abstract. University of Gothenburg, The Sahlgrenska Academy 2013. ISBN: 978-91-628-8618-9.

 

                                                                  gubbröra.1

 

 

 

 

 

                                                   Jag rekommenderar Din Studio